collinus

Livet i byhålan med barn och katter

Att söva barn

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Ja inte under narkos eller så, utan få att sova för natten, eller under dagtid för den delen, är en vetenskap i sig. Jag imponeras av, och förundras över, hur dagispersonal världen över lyckas söva en hel grupp med ungar varje dag. Vilka superstars!
Själva har vi ju "misslyckats"(kallar det dock hellre Otur) med storsonen som vaknar till stup i kvarten av tappad napp, mardrömmar, sällskaplig katt(Siri), morsgrisighet och allt vad det nu kan bero på. På senare tid har han tassat in till vår säng tidigare och tidigare om kvällarna, och ikväll var det ett rent under att jag hunnit söva lillebror innan jag hörde ljudet av små fötter mot plastmattegolven. Han låg i vår säng kl 20:50...
Ikväll tycks dessutom lillebror sova oroligt då han vaknat och gnällt vid 2 tillfällen inom loppet av 20 minuter. Jag tror det kan bero på bråkiga pruttar eller en kvarvarande rap från sista amningen, men jag vill inte riskera att hamna med pigg ljudlig bebis om jag tar upp honom och provar rapa eller winda. Framför allt inte när storebror ligger och sover i samma rum. Dock hörs det ljudligt hur det knorrar och bubblar i magen på honom så vi får väl se hur kvällen/natten lider.
Hans underbara 7-timmars sovperioder har dessutom försvunnit. Nu är jag glad om han sover 4 sammanhängande timmar. Jag hoppas innerligt att det är något övergående, annars överväger jag att testa flaska med ersättning på kvällen för att se om det kan vara så att han inte står sig lika bra på min mjölk kvällstid. Mjölken är ju i regel tunnare då. Jaja, den som lever får se.M itt stora mål här i livet är i alla fall att få lillebror att fortsätta sova i sin egen säng. Han får gärna sova i vårt rum länge, men i Sin säng. Vi har inte plats för en till unge i vår säng.

Den var ny

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Barnet har tidigare legat kvar i sin säng när man gått iväg för att fylla på tömd vällingflaska vid kvällsläggning. Åtminstone fram till för några dagar sedan då han plötsligt tycks ha insett att han ju faktiskt kan kliva ur sin säng och följa efter(han har kunnat ta sig över "fallplankan" på växasängen ett tag, men har aldrig fått för sig att göra det vid läggning).
Idag när barnet somnat och sovit i en knapp timme, och sambon och jag satt i vardagsrummet och tittade på TV, så stod han plötsligt i hallen och tittade på oss.Jag klev upp och gick mot honom, och då vände han och gick tillbaka genom hallen, in i sitt rum och klättrade upp och lade sig i sängen igen utan ett ljud. Jag lade mig bredvid och sade hur duktig han var som gick och lade sig igen. Och så sade jag att han, om han vaknade igen och det visar sig att mamma och pappa gått och lagt sig, i så fall kan klättra upp till mamma och pappa i deras säng och lägga sig där och sova.
Jag har ingen aning om ifall han över huvud taget snappade upp något av det jag sade, för han somnade som en klubbad säl sekunden efter. Men det som hände ikväll känns väldigt positivt. Det är såklart inte bra att han kliver ur sängen och struttar iväg, men jämfört med uppvak med gnäll(oftast pga tappad napp), så kändes det här bättre. Förmodligen hörde han oss prata när han vaknade och blev därför inte ledsen som han brukar bli. Jag hade ju hellre sett att han ropat på oss, men i och med att han nu gick upp och vände och gick tillbaka självmant när han såg att jag kom är ju ändå en bra grej. Älskade unge. Att han dessutom stod där med nyvaket fejs i sin skelettpyjamas bredde på gullighetsfaktorn lite ;)

Ännu en marathonläggning

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Är bra sugen på några sprinterlopp nu så man hinner få lite kvalitetstid med karln i soffan innan vi båda däckar för kvällen.
Eller där ljög jag. Innan Karln däckar för kvällen. För undertecknad lyckas ju aldrig somna förrän ca 3h* efter sänggående... suck.
 
(*just den här natten somnade jag först runt 02-tiden. Ja, jag är trött)

Djupa suckar och nattlig spikmattesession

Kategori: Allmänt

Jodå, jag somnade till slut. För att vakna knappa 3h senare av barnet som gnäller någonting om Strumpor(?) i örat på mig. Jag lokaliserar först den sedvanligt tappade nappen och placerar den i munnen på ungen, och gör sedan en känna-mig-fram-efter-fötter-och-strumpor-i-mörkret-inspektion, vilket resulterar i att jag i stället upptäcker en kissolycka...
Jahapp, byte av våt pyjamas mitt i natten. Yay.
 
När blöt pyjamas och blöja är utbytta mot torra motsvarigheter, och jag ska lägga mig ner igen intill vaket barn som skall sövas om, inser jag att utrymmet på min sida av sängen har minskat avsevärt sedan jag först vaknade. Jag inser även att det inte bara var barnets pyjamas som var blöt, utan att det är en stor blöt fläck i sängen. Jag tyckte väl att blöjan kändes ovanligt lätt och kissfri i kombination med den blöta pyjamasen...
I samma veva insåg jag dessutom att det begränsade utrymmet med liggyta på min sida sängen inte var direkt glädjande för min onda rygg. Men guess what? Jag vägrade totalväcka och tvinga upp lilla familjen för lakansbyte mitt i natten. Det tog nog så lång tid att söva ungen vid läggning, jag tänkte Inte väcka honom Ännu mer. Dessutom låg(ligger) sambon halvt på den underbara kissfläcken med sitt täcke. Så vafan, han sov ju ändå, så han och hans täcke kan lika gärna få agera kissuppsugare :-p
 
Klockan är i skrivande stund 04:03, och jag kan såklart inte somna om. Har avklarat omsövning av barn, avklarat ett toalettbesök och på något magiskt sätt lyckats trassla mig ner på min älskade spikmatta trots mycket begränsad liggyta. Nu får det bli lite bloggsurfande och Candy Crush Saga-spelande i väntan på återbesök av John Blund. Fast han har väl somnat han också vid det här laget.
Godnatt på er! Eller kanske Godmorgon?

Men sabla sommartid

Kategori: Allmänt

Inte nog med att ungen totalkaosade vid läggning genom att:
* börja misshandla sin stackars mor(slet och rev i mitt hår och mina öron som en annan vilde),
* kliva ur sängen och följa efter mig varje gång jag lämnade rummet(testade appoachen att lämna honom ensam när han inte var snäll mot sin mamma. Vilket uppenbarligen inte funkade),
* asgarva varje gång jag bar tillbaka honom till sängen(säkert 10 ggr innan min rygg gav upp),
* lura mig att sjunga typ 5 sånger till utöver de redan 78 sjungna sångerna.
 
Ja, läggningen tog en hel evighet(ca 1, 5h). Och som om inte den där läggningen vore nog... Nu kan inte JAG somna.

Unge!

Kategori: Allmänt

Tänk vad de kan gå en på nerverna, de små liven. Samtidigt som de är det sötaste som finns.
Igår kväll var min förhoppning att det arma barnet skulle somna vid 20:00 i alla fall(han brukar sällan somna när Jag vill att han ska somna). Dels för att jag hade köpt glass som jag var brutalt sugen på och ville sätta tänderna i så fort som möjligt. Dels för att jag ville att han skulle somna lite tidigare än han gjort senaste kvällarna för att återfå lite "ordning" i vardagen efter min sjukdomsvistelse hemma under andra halvan av förra veckan, då saker och ting blev lite som de blev eftersom jag ändå var hemma och kunde vara lite flexibel med dagistiderna.
Han lades i sin säng strax före 20:00. 21:20 behagade ungen somna(och skulle absolut kliva upp 06:45 i morse).
Och som vanligt vaknade han ett par gånger före den nattliga "dödsstöten" runt 23 - 00 då han bärs in till vår säng så vi får sova allihop.
 
Nu kanske somliga av er tycker att vi ska ta tag i saken. Stå emot och låta ungen ligga kvar i sin säng även om det blir protester. Ta några jobbiga nätter. Men nej, jag orkar faktiskt inte det just nu. Inte när jag jobbar.
Det viktigaste för mig är att han fortfarande startar natten i sin egen säng. Att han somnar där. Sedan får han gärna komma över till oss, men jag vägrar släppa läggningen i hans egen säng, för det om något skulle kunna sabba hans framtida tänkta nätter i egen säng ganska mycket skulle jag tro.
 
Men skit i sömn nu.
Såg en bild som sambon lagt upp på Instagram tidigare idag. Han hade tagit den när han och barnet satt och åt middag. Ni ska få se.
 
 
Köttfärssås i hela, verkligen hela, ansiktet. Vilket charmtroll, va?
Själv var jag på jobbet när jag såg bilden, då det är min sena rullningsvecka.
Sambon hade fått kommentarer till bilden, och jag själv skrev något om att barnet är en terrorist. Då svarar sambon något i stil med: "- Och det är ändå inte det värsta han gjort sedan vi kom hem".
 
Tydligen har barnet, under tiden som sambon stod och lagade mat, knatat iväg för sig själv(som han brukar göra ibland) och varit borta en stund. Sambon som varit upptagen med att hälla av kokvatten från pastan, laga köttfärssås och duka och sådant, undrar till slut var barnet tagit vägen och går för att titta.
Han hittar barnet. Sittande i soffan med en bok i knät som han tittar i.
Inget konstigt, kan tyckas? Nej, egentligen inte. Om det inte vore för att barnet lärde sig klättra upp i soffan själv senast Igår. Och då gick det inte helt utan problem varje gång(jodå, det blev ett fall eller två).
Nu hade han alltså krånglat sig upp i soffan på egen hand och satt och tittade i en bok som han uppenbarligen haft med sig. Men sambon upptäcker något mer, nämligen en stor mörk fläck i soffan. Han första tanke är att barnet fått tag i en bläckpenna som börjat läcka(ungen springer runt med bläckpennor stup i kvarten som han vill rita med, eller tvingar oss att rita med). Han drar fingret på fläcken och luktar på det, och inser att det är kaffe...
Barnet har alltså fått tag i en kopp med gammalt kaffe från igår som sambon ställt ifrån sig i fönstret bakom soffan just för att barnet inte skulle få tag i koppen just då.
Sambon upptäcker även att barnet är brun runt munnen :-p
Och så upptäcker han att barnet sitter och plockar med fingrarna i boken, och stoppar något i munnen, och ser då att mittsektionen i boken är fläckig. Dels av utspillt kaffe, dels av utspilld kaffesump som barnet nu sitter och stoppar i sig.
 
Haha, en del av mig önskar att jag också varit hemma och fått se spektaklet, medan en annan del av mig är glad att jag slapp ta hand om eländet. Barnet var blött av kaffe, boken var blöt och soffan var blöt. Som sagt, skönt att jag inte var hemma :-p
 
 

Oh my goooood

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Detta är en historisk dag mina vänner. I skrivande stund är klockan 06:39, och barnet ligger fortfarande i sin Egen säng, och har så gjort hela natten.
" - Men varför i hela friden är då Du vaken, varför passar du inte på och sover?", undrar kanske ni då.
Jadu, chocken är väl lite för stor antar jag :-p
 
Jag har varit upp och stoppat i napp runt 2-tiden, och redan då var jag glatt överraskad att han inte skulle över till vår säng. Nästa gång jag vaknade var klockan 04:59, och då knarrade det om hans säng så jag låg startklar för att springa upp och inväntade bara det sedvanliga gnället. Som aldrig kom.
Så när sambons väckarklocka ringde någon gång efter 06 trodde jag inte att det var sant att ungen fortfarande låg i sitt rum, och att han dessutom sov sig igenom både väckarklocka och ljuden från sambon när han gjort frukost och sådant.
 
Straxt innan sambon var på väg ut genom dörren för att åka till jobbet, gnydde det till inifrån barnets rum, och då tänkte jag att "- Nu var det väl i alla fall dags". Men så tusan heller, när jag kommit fram till hans säng är han i full färd med att stoppa in en napp i munnen, och somnar om. Galet.
 
Givetvis utgår jag från att detta mirakel är en engångsföreteelse. Och det skulle inte göra mig någonting alls, jag fick i alla fall uppleva En natt utan barn i sängen, och det kan jag leva länge på ;-)

Zzzzzz...

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Jag är så in i helvete djävla trött(ja, idag frodas svordomarna, det behövs ibland) att jag knappt vet vad jag heter idag. Och ändå känner jag mig hyfsat säker på att det kommer ta lika lång tid som vanligt att somna. För jo, jag har sovit mer eller mindre som ett arsel senaste nätterna. Natten till tisdag till exempel somnade jag sent, och vaknade sedan kontinuerligt hela natten igenom. Dels av barnet, dels av värme/frossa/obekvämlighet/you name it.
Natten till idag vaknade barnet typ 3711 gånger bara under loppet av 1,5 timme och vägrade komma till ro och somna om ordentligt. Jag kunde gå in och lugna honom och gå därifrån, men efter en 10-15 minuter började det gnällas inifrån hans rum igen, och så höll det som sagt på i ca 1,5 timme. Till slut var jag så trött och less på att inte få sova i lugn och ro att jag nästa gång barnet yttrade sig knuffade på sambon och sade att nu fick minsann han gå upp.
Efter 2 -3 svängar från sambons sida gav vi upp och tog in barnet till våran säng. Vad klockan var vet jag inte, jag vet bara att jag ville få ett slut på springet och få sova. och så ville jag att barnet skulle komma till ro så att han skulle orka med ännu en dag på dagis.
 
Stackars unge, han hade ju bara träffat mig igår morse, så det var ju egentligen inte så konstigt att han inte kunde/ville somna om när han insåg att mamma faktiskt fanns i närheten. Så när han vaknar inatt kommer han få komma över till våran säng på en gång i stället. Han saknar mig, helt enkelt. Och även om min rygg skriker efter mer än 3 timmars samsovande med barn och sambo så känner jag att det får vara värt det just nu, då det uppenbarligen är min närhet barnet behöver.
 
Idag satte jag mig och räknade på ungefär vilken summa mina sammanlagda räkningar varje månad hamnar på, för att se om det går ihop ekonomiskt om jag går ner i tid på jobbet. Och vi har kommit fram till att det skulle gå. Det blir tajt vissa månader, men det skulle gå bara man ger sig f-n på det och väljer att leva och lägga upp sina utgifter därefter. Och gå ner i tid är ju inget jag kommer göra för all framtid, det handlar kanske om ett drygt år. Det går bara man ger sig tusan på det.
Så i morgon ska jag bolla lite med min chef om hur mitt schema i så fall skulle kunna komma att se ut, om det går att deala till sig något som gör att barnet får liiite mer tid med sin mamma. Även om det bara handlar om en dryg timme extra per dag, så är det trots allt en timme, och det är bättre än det ser ut just nu.
Som sagt, att han spenderar många timmar på dagis känns inte lika hemskt som det faktum att han spenderar minimal tid med sin mamma och pappa.

Btw

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Natten till idag var helt sjuk. Barnet somnade typ 20:45 igår kväll. Det har blivit lite senare kvällar senaste dagarna då barnet(och mamman) sovit lite för länge om morgnarna.
Han hade ett första snabbt uppvak vid typ 22:00, vilket inte är något ovanligt. Nästa uppvak var antingen 00:20 eller 00:44(jag blandar ihop nätterna ganska ofta och har svårt att hålla isär dem).
Runt 03, när jag själv fortfarande inte somnat, hörde jag att det knarrade lite om barnets säng, vilket det alltid gör när han rör på sig. Jag som var kissnödig, tänkte att jag skulle slå 2 flugor i en smäll och försöka avleda ett eventuellt uppvak och sedan gå och kissa. Sagt och gjort. In och stoppa i napp i en unge som inte ens så mycket som gnytt ännu, och sedan in och pissa.
Ungen vaknade som vanligt runt 05 nästa gång och fick komma över och snutta. Han vaknade alltså TVÅ gånger från läggning till uppstigning(med lite hjälp från mig vid 03 visserligen, men jag vet ju fortfarande inte om han var på väg att vakna eller inte eftersom jag "fuskade" och stoppade i nappen innan han ens vaknat). Två.
 Hur mycket tik är inte den där Karma när man själv inte kan somna just den natten som barnet sover som en gud?

När man vägrar...

Kategori: Sova sova sova säng säng säng


... sova eftermiddag "rätt" tid(pga bilåkande hit och dit som "fuckat upp" bl.a förmiddagsvilan), kan det sluta med att man mycket senare får somna i mammas och pappas säng...


Nej, såklart...

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

... sov inte barnet lika bra natten till idag. Det hade jag varken förhoppningar eller förväntingar på. Eller, förhoppningen har man ju alltid i smyg, men förväntade jag mig lika bra sömn? Svar: Nej.
I stället blev det en skitnatt som gick ut på att gå upp och stoppa i napp typ en gång i timmen. Han sov väl max 2 timmar i följd vid något tillfälle. Tack för det, Televerket.

Dagsvilan igår blev i alla fall 1h & 45 min. Helt godkänt.

Det var som f...

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Barnet somnade i vanlig ordning vid 20-tiden igår kväll. Strax efter kanske, jag kollade inte så noga på klockan, och han låg och pratade och grejade i sängen som vanligt innan sömnen slog till, vilket även brukar innebära att man får gå och stoppa i nappen 1-2 gånger då han kastar ner den vid fötterna när han ligger där och pular.
Som vanligt vaknade han till ett par, kanske tre, gånger under de följande 3 timmarna, och två av gångerna fick jag gå in och stoppa i napp, de övriga somnade han om på egen hand.
Han hade ett uppvak vid ca 23:30, vilket var 15-30 minuter innan jag själv somnade för kvällen, och när jag väl vaknade till på natten och trodde att det hade gått typ 2 timmar, så fick jag mitt livs chock när det visade sig att både ungen och jag sovit oavbrutet i nästan 5 timmar. FEM timmar. Kanske har han pipit till vid något tillfälle utan att jag hunnit vakna av det, det har jag ingen aning om.
Inte ens när sambons mistlur till väckarklocka ringde vid 04:15 vaknade ungen. Han sov sig igenom alla ljud sambon gav ifrån sig innan han åkte till jobbet, och sov fram till ca 05:20. Alltså har han sovit nästan 6 timmar i sträck.

Själv kunde jag ju såklart inte alls somna om efter att jag vaknade där före 4 någon gång. Jag låg väl bara och väntade på att ungen skulle vakna. Och någonstans i sitt stilla sinne börjar man ju undra om ungen rymt hemifrån eller något eftersom han inte yttrat sig över huvud taget på så många timmar :-p
Dock hörde jag honom vända sig några gånger i sin knarrande spjälsäng, så han levde i alla fall :-p
När han vaknade där efter 5 fick han som vanligt komma in till min säng och snutta och somna om. Även jag somnade om och vi sov till klockan 8 nästan.

Barnet har sista 3-4 nätterna sovit nästan 12h/natt. Tidigare sov han ca 11h/natt, så jag undrar om det kan vara en orsak till att han sovit så korta stunder under båda sina dagsvilor? Att det är därför han varit svår att söva på förmiddagen? Han har kanske helt enkelt inte haft samma sömnbehov när han fått en extra timmes sömn på natten?
Idag klev vi som sagt upp vid 8, han fick frukost ca 8:30, lite mellis när vi kom tillbaka från en tur till ICA vid 11:30, och lunch kl.12. Jag hade köpt fiskpinnar som jag skulle prova på barnet i min jakt på något annat än korv(som i stort sett är det enda han äter vid lunch och middag numer), men fiskpinnar ville Hans majestät Inte ha. Han smakade över huvud taget inte på dem, utan satt bara och pillade på dem innan han slängde upp dem på köksbordet för att markera att det där var inget som föll honom i smaken. Som tur var hade jag förberett korv som stod på spisen utifall att det skulle gå just så som det gjorde. Så han åt i vanlig ordning en hotdog. Och så fick jag i honom ett pr tuggor tekaka med leverpastej på, men det var allt.
Jag funderar på om jag ska försöka ge honom mellis lite tidigare, och bara något väldigt litet, så att han kanske har lite mer aptit till lunch/middag. Vilket är lite svårt då han blir arg om han fortfarande är hungrig efter en halv mellis-macka. Och man vill ju inte låta honom gå hungrig heller.
Jag önskar att han inte var så anti att bli matad, så att han kunde få fruktpuré eller yoghurt eller något lätt till mellanmål, men matas vill han inte. Morgongröten och kvällsgröten går bra, men i stort sett bara om han får titta på Drömmarnas Trädgård samtidigt. Det är en omständig liten unge vi har förstår ni!

Igår tog det ju tid och krävde en hel del skrik och gnäll vid dagvilan i spjälsängen, men idag gick det mycket bättre. Han var lite smågnällig, men jag stod kvar vid hans säng och sjöng tills han somnade, vilket tog kanske 10-15 minuter. Han har nu sovit nästan en timme, och det ultimata vore att han fortsätter sova ytterligare en timme. Men så bra kommer jag givetvis inte få ha det, framför allt inte nu när jag skrivit hur länge jag vill att han ska sova. För som ni vet så är ju karma en tik :-p
Den stora frågan nu är vad vi ska sysselsätta oss med när barnet vaknar, för att han inte ska ruttna för fort. Hans Höghet kräver ju en del aktivering nu för tiden, annars blir det gnäll gnäll gnäll. 
Vädret är småskumt. Det är ömsom mulet, ömsom soligt, och så blåser det, så uteaktivitet känns inte sådär superlockande. Men kanske sätter vi oss i bilen igen och åker och kollar om vår vän I är hemma. Skulle hon inte vara det får vi väl sätta oss i en lekpark eller något. Fast helst skulle jag inte åka någonstans då jag känner mig ganska trött idag. Den som lever får se.



Linus klassiska sovställning, med undantaget att han för en gångs
skull Inte ligger med ena armen under ryggen.

Lilla vargen

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Barnet vaknar ju i regel någon timme efter läggdags. Det är liksom kutym här hemma, tydligen(och rätt vanligt vad jag har förstått). Inget konstigt i sig, det är bara stoppa i napp, klappa över huvudet och säga Godnatt(oftast i alla fall).
Nyss vaknade barnet som vanligt efter sin första sovda timme. Men inte med smått gnäll(som efter en stund brukar eskalera), utan ett regelrätt illvrål. Vad hände där, liksom? Ungen låg med vidöppna ögon och tittade på mig när jag kom in i rummet. Helskumt.
Ingen dramatisk omsövning dock. "Skämde bort" honom med att sjunga Trollmor och ge ett par extra pussar i pannan, sedan sade jag som vanligt Godnatt och gick ut ur rummet(men stod kvar utanför, beredd på eventuell protest). Ungen låg och sparkade lite, sedan somnade han om.

Illvrål alltså? Skär i mamma-hjärtat att höra, men skönt att han somnade om lugnt i alla fall.

Prozac, någon?

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Barnet sov knappa 20 minuter i bilen till Sigtuna. Och i bilen sover han inte ordentligt, han sover väldigt ytligt, som i lite halvdvala. Knappa 20 minuter "förmiddagsvila" alltså, som skedde lite tidigare än vanligt nu när vi skulle iväg.
Vi var framme i Sigtuna ca 10:20, och åkte hemåt igen vid 14:10 varpå barnet somnade i bilen 14:15. Dryga 4 timmars vakentid och ytterligare 1 timmes ytlig "halvdvalesömn" till eftermiddagsvila i bilen hem.
Själva utflykten i sig idag var jättebra i alla fall. Barnet var på väldigt gott humör både på mitt jobb, och under promenaden genom stan. Så länge han aktiveras undviker man det där ständiga gnället som han bjussar på hemma. Men när vi väl kom hem igen, och barnet satts i sin gåstol, så hann jag bara gå på skithuset och börja klippa i paketet med fläskfilé innan barnet återigen stod intill på köksgolvet och gnällde och pep. *suck*
Jag är sååå less på den här fasen nu. Hur orkar alla mammor därute? Hur orkade Min mamma? Var jag över huvud taget såhär kinkig i den här åldern? Det Kan jag inte ha varit. Blä.

Kvällarna och nätterna är också spännande. Senaste 2 kvällarna, när barnet vägrat sova eftermiddag, har han praktiskt taget sovit när han lagts i sin säng, vilket såklart inte är bra. Men det har varit omöjligt att hålla honom vaken under kvällsamningen. Jag hade i stort sett blivit tvungen att skaka på ungen för att hålla honom vaken, och det funkar ju inte heller. Shaken-baby-syndrome liksom.
Och nu ikväll(han lades tidigare idag för att han var så trött och gnällig) har det varit kinkigt i spjälsängen vid läggning, trots napp och hela den vanliga drillen med Godnattfras och puss i pannan och allting. Han har blivit halvdålig på det där att somna själv. För att inte tala om att somna Om själv. Det blir mycket spring om nätterna, vilket är liite drygare nu när man måste ta sig till ett annat rum för att stoppa i napp. Och för någon natt sedan fick han plötsligt tuppjuck mitt i ett sådant där uppvak och började vråla i stället för att som annars bara vända sig och somna om när han fått sin tappade napp. Man är upp en gång i timmen i stort sett, i alla fall under nattens första halva. Andra halvan är det bättre, då sover han oftast 2-3 timmar mellan uppvaken.

Men jag håller ut. Jag lever vidare med mantrat att Det Går Över. Tids nog. Tids nog sover han bättre. Tids nog hittar han sina tappade nappar själv. Tids nog somnar han om på egen hand utan gnäll och sover flera timmar i sträck. Tids nog.
Shit vilket skitsnack :-p

Dilemma No 1

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Börjar med lite bilder från dagens promenad(då det var TÄNKT att barnet skulle sova eftermiddag).



Var upp till Rånäs gamla bondgård och morsade på kossorna




Linus var något reserverad



Tittut!



Linus var mer intresserad av dem här!



Tyvärr var hästarna tysta, roligare när de låter ju



Gamla bondgårdsbyggnaden



Tog en sväng förbi ankorna idag också och åt lite mellanmålsbanan



Haha, brutalrund bebis på den här bilden


Blev det någon eftermiddagsvila då? Svar: Nej.
Jag var ute i sammanlagt 2 timmar(lite drygt) och gick och gick och gick. Ungen blev till slut gnällig, fick napp, varpå jag gick och gick och gick lite till. När vi började närma oss våra egna kvarter igen började jag bli desperat, såpass desperat att jag vände tillbaka åt samma håll vi kommit ifrån. Barnet vägrade sova, oavsett vagnen var i halvsittande eller liggande läge. Och jag gick och gick och gick. Till slut började barnet gnälla trots napp i munnen, han var helt enkelt utled på den där vagnen, så jag gick sakta sakta hemåt i förhoppningen att tröttheten skulle slå till som ett knockout-slag helt plötsligt. Icke. Barnet t o t a l v ä g r a d e sova, och låg till slut och skrek i vagnen för att han absolut inte ville ligga där, så jag gav upp och satte upp honom för resterande vägen hem.

Sista kilometern hem fullkomligt kokade jag av typ ilska, frustration, uppgivenhet och utmattning i en enda salig röra. Jag gick där och planerade flyktförsök till palmprydda länder, att sänka spjälsängen och sätta ungen där med några leverpastejmackor, 18 nappar och stänga dörren och dra. Typ.
När jag kom hem hade sambon kommit hem från jobbet och stod i köket i färd med att laga middag. Han hade uppenbarligen sett min psykbrytstatus på Facebook("- Men för i helvete unge SOMNA!") och försökte vara så stort stöd som möjligt för mig när jag kom inklampande med hårt sammanbitna tänder.

2 dagar i rad nu utan eftermiddagsvila alltså. Vilket innebär att hans vakentid mellan förmiddagsvilan och sänggång har varit ungefär 7-8 timmar i sträck. Ni kan ju tänka er hur brutalt trött ungen är på kvällen. Som om inte separationsfasgnället vore nog, på med lite trötthetsgnäll på det så har vi en hel djävla fars.
Den stora frågan är ju nu hur jag ska lägga upp kommande dagar? Väcka honom tidigare under förmiddagsvilan trots att han fortfarande är trött, för att kanske lyckas få honom att sova eftermiddag? Eller skjuta på förmiddagsvilan och börja med EN vila om dagen(vilket jag tycker känns lite tidigt än, men vad vet jag)?
Som sambon sade - nu har ju ungen gått två dagar utan eftermiddagsvila, det kanske sätter sig snabbt i hans dygnsrytm? Sabbar vi om jag kortar ner förmiddagsvilan?
Känner att jag faktiskt behöver lite hjälp här.

Okej

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Nu ska jag försöka "sejfa" och inte uttrycka mig så positivt då jag ska redogöra lite för barnets sömn sista tiden. För vi har ju kunnat konstatera att så fort jag uttrycker mig för positivt, så går det ju käpprätt åt skogen direkt igen :-p

Barnet nattas som vanligt med först amning och Trollmor(alltså sången) i soffan, och läggs sedan i sin säng med "Godnatt Linus, nu ska vi sova. Vi ses i morgon, sov så gott".
Som vanligt joxar han runt med sina snuttar samt fötterna, och efter ett tag somnar han oftast. Ofta utan napp, men ibland med napp.
Han brukar i regel vakna efter ganska precis en timme och gnälla, och ibland räcker det att klappa honom på huvudet/kinden, säga godnatt och schyscha sig ut ur rummet så somnar han om, och ibland behöver man komplettera med napp. Man märker ganska omgående om det krävs napp eller inte. Men själva "omsomningen" går fort, tar högst ett par minuter(peppar peppar).

Han vaknar ganska ofta om natten, men långt ifrån så ofta som han gjorde när han var som värst(peppar peppar) och sov i min säng och snuttade hela natten. Då kunde han vakna 12 gånger/natt, nu brukar det ligga mellan 3-6 gånger(peppar peppar).
När han vaknar om nätterna räcker det i regel att göra samma procedur som när han vaknar första gången(peppar peppar). Klappa på huvudet/kinden, säga godnatt och schyscha. Ibland med napp, ibland utan. Jag försöker i första hand att söva om honom utan napp, då vi gärna ser att han inte ska vara så beroende av den. Åtminstone inte så länge han inte grejar att leta upp och stoppa i nappen själv på natten. Men den här gången har vi trots allt slopat idén att försöka ta bort den helt. Eftersom han trots allt vaknar en del om nätterna, så kopplar jag det till den så kallade Separationsfasen. Han kollar att jag/vi finns i närheten, helt enkelt, och då känns nappen taskig att ta bort då den ändå fungerar som en slags tröst och har lugnande inverkan. Hade vi inte kunnat ta till den, hade många av hans uppvak blivit längre och högljudda. Nu somnar han ju trots allt om på under en minut(PEPPAR PEPPAR).

Nu sover han hela nätterna igenom i sin egen säng i sitt eget rum i alla fall, vilket är huvudsaken. Och numer snuttar han dessutom bara 2 gånger/dag, och det är på morgonen när han vaknar, samt på kvällen innan sänggång, och det har funkat jättebra utan större problem.
Nu märker man skillnad på vätskeintaget på det vis att han dricker mer vatten till maten än han gjort tidigare, och det är skönt då jag oroade mig för hur mycket vätska man skulle lyckas få i honom när han inte ammar dagtid, eftersom han inte är någon hejare på att dricka välling än. Han dricker, men inte den mängd och med den glädje jag skulle önskat. Men det kanske ger sig när jag plötsligt börjar jobba och han är hemma med sin pappa i stället.

Återhämtning

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Döm om min förvåning(och genuina tacksamhet) när jag vaknar till av barnet, och upptäcker att sambon redan är på väg ur sängen för att ta hand om det, och hör att ungen blir tyst typ direkt. Döm om min Ännu större förvåning när sambon kommer tillbaka, och vi konstaterar att både jag och barnet har sovit i 5 timmar!

Jodå, jag somnade riktigt fort igår jag också. Jag ville ju försöka somna så fort som möjligt för att hinna ladda de tomma batterierna lite inför nattens uppvak, så jag gick verkligen och lade mig direkt efter att jag skrivit gårdagskvällens sista blogginlägg. Jag sket i allt vad tandborstning och sådant heter, allt som kunde innebära minsta lilla risk för att få mig att piggna till uteslöts. Jag glömde till och med att kissa.
När jag lagt mig kom jag på att jag glömt ställa in resterna från middagen i kylen, och att jag inte gett katterna kvällsmat, så jag skickade meddelande till sambon som var och spelade innebandy att han skulle fixa det när han kom hem, för jag vägrade kliva ur sängen. Då hade jag förmodligen bara piggnat till.
Jag somnade väl en 2 minuter efter att meddelandet skickats iväg. Tack och lov.

Jojo, ungen låg och sov utan ett pip 5 timmar i sträck, vilket nog inte var så konstigt med tanke på hur trött han varit hela dagen innan. Inte trött på så vis att han varit överdrivet kinkig eller så, men han har gått och gnuggat ögonen större delen av dagen(och jo, liite kinkigare än vanligt har han ju varit, men inte överdrivet).
Jag funderade på om man skulle låta honom få 3 vilor igår eftersom vi klev upp så tidigt och förmiddagsvilan snarare blev en Morgonvila, men det kändes inte riktigt hundra ändå. Han har sovit 2 gånger om dagen så länge nu att jag inte ville rucka på de rutinerna, då fick det hellre bli tidigare sänggång.

Han somnade som sagt 19:00, så jag var fullt inställd på att det skulle bli en tidig morgon idag med(tidigt för oss är före 07), men jag var även fast besluten att inte låta honom kliva upp före klockan 6. Även om han vaknade och fortsatte vara vaken, så skulle han inte ur sängen före 06. Detta för att försöka få honom underfund om att Mamma och Pappa bestämmer när det är dags att kliva upp, inte han.
Nu minns jag inte riktigt hur många gånger, eller under vilka tidpunkter, som han vaknade efter gången då sambon klev upp. Den gången var i alla fall strax efter 00 på natten. Det enda jag minns från första uppvaket som Jag tog, var att klockan var Någonting:58. Jag Gissar 01:58, men kan lika gärna ha varit 00:58.
Det uppvaket gick väldigt smidigt, han protesterade i stort sett inte alls. Han låg och tittade på mig lite samtidigt som jag sjöng Trollmor, schyschade och sade Gonatt i ett par omgångar samtidigt som han fick fingra på min arm, och jag klappade honom lite över huvudet och kinden.
Förra gången var vi lite 'hårdare' med det där med kroppskontakt, då försökte vi undvika att peta på honom för mycket, men den här gången kände jag att jag ville ändra på det. Främst för att han trots allt är lite "separationsfasig", och även på grund av det faktum att han inte får tutte alls innan vi kliver upp för dagen. Då kan han både behöva och förtjäna lite extra kroppskontakt och mys. MEN han får fortfarande ligga kvar i sängen och inte tas upp.

Det positiva inatt var att det aldrig var något skrik och gap, eller utdragna gnäll. Han pep lite när han vaknade upp, men blev tyst och förblev tyst så fort vi kommit in i rummet och sjungit och schyschat lite. Då kunde man säga Godnatt och faktiskt lämna rummet trots att han fortfarande var vaken. Efter en stunds joxande med snuttarna och sina egna fötter somnade han faktiskt om.
Det var sista gången jag var in, vid 05:30(något sådant i alla fall, minns inte riktigt), som han var på väg att börja gnälla mer högljutt. Men jag var bestämd, han skulle inte upp före 06, så jag stod där och sjöng, schyschade och sade gonatt i kanske 3 omgångar innan jag åter lämnade rummet. Dock stod jag kvar utanför och schyschade i dörrspringan en stund. Han var fortfarande vaken när jag åter gick in i vårt sovrum, så jag klädde på mig för att själv vara klar att kliva upp när han började gnälla nästa gång. Dock lade jag mig i sängen medan jag väntade, och jag somnade. Det gjorde tydligen barnet också, för när jag vaknade till av hans gnäll och trodde att klockan var typ 06, så var den i själva verket 06:44. Hoppsan Kerstin!

Ska jag gissa på hur många uppvak det blev inatt, då jag inte riktigt orkade notera, så tippar jag på ca 4 stycken. 4 stycken lugna, lätthanterliga uppvak. Det tackar vi för! Och som vanligt tänker jag inte ha några förhoppningar om samma flyt natten som kommer, den som lever får se, helt enkelt :)

Radhusbiff och BRUTALtrött unge

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Stackars lilla barn vad han har varit trött idag. Han sov lite drygt 2 timmar när han somnade där vid 8 i morse, vilket innebar att han blev eftermiddagsviletrött på tok för tidigt. Men vad gör man? Vi försökte hålla honom vaken en stund extra genom att hålla låda, och han somnade ca 13:40. Tyvärr sov han inte så länge som önskat, utan vaknade efter 40 minuter. Dock var han fortfarande trött, men brutalt envis. Undrar vem han fått det från? Inte är det mig i alla fall(tror jag?). Han var tuttig och ville bara komma till mig, och eftersom han inte snuttat sedan 6 på morgonen då vi klev upp, så fick han som han ville.
Sedan dess(ca 14:20) har han varit vaken, fram till nu klockan 19:00 när han somnade som en klubbad säl. Han höll gång på gång på att somna vid bröstet nu vid kvällssamningen, och det var halvt omöjligt att hålla honom vaken. Men jag ville ju att han skulle snutta så mycket som möjligt så att han står sig hela natten nu när han inte ska få tutte förrän vi kliver upp för dagen. Jag tror han somnade innan huvudet nuddade kudden faktiskt. Inte ultimat, men han orkade verkligen inte, vilket är fullt förståeligt efter en rackig natt och dessutom 4h & 40 minuter vakentid innan läggdags.

Jag är fullt inställd på att även den här natten kommer innebära en massa gnälliga och skrikiga uppvak, och nu ligger det dessutom huvudsakligen på Min lott att ta hand om dem eftersom sambon ska jobba i morgon, vilket ska bli spännande då jag själv inte sov mer än en halvtimme(Kanske en timme, men det är alltbra knappt) natten som var. Just därför tänker jag gå och lägga mig nu, fast klockan inte ens hunnit bli 19:15, i hopp om att vara tillräckligt trött för att hinna somna och få åtminstone någon timmes sömn innan uppvaken börjar.
Så godnatt på er, vi hörs med största säkerhet i morgon!

Visst ja, radhusbiffen. Barnet fick idag smaka blodpudding för första gången. Men det berättar jag om i morgon om jag kommer ihåg.

*Gäsp*

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Oj vad Linus är trött idag. Ögonen är rosa, och han går runt och blinkar, gnuggar ögonen och gäspar om vartannat. I kapp med sin mor, kan tilläggas, för hon fick nog inte mer än sammanlagt 30 minuters sömn inatt.
Jag kunde ju för mitt liv inte lyckas somna igår trots att det låg på sambons lott att ta nätterna. Förmodligen låg jag undermedvetet och väntade på barnets uppvak. Och några uppvak blev det, och de var inte glada. Det var en kombo av ilska och ledsamhet, och han var ihärdig och envis, så till den milda grad att sambon till slut bestämde sig för att "-Nej, nu slopar vi det här med att inte använda napp om natten!", och kom stegande ut i vardagsrummet för att leta upp första bästa napp.
Så från och med nu får han, precis som hans mor och far före honom, bli en nappsovare. Och det gör mig absolut ingenting. Tappad napp kan orsaka ett och annat uppvak, men det kan vi(läs: Jag, som faktiskt vaknar när han gnäller :-p) leva med, bara han sover däremellan.

Det där med att sambon skulle ta den här natten blev det ju lite si och så med. Han är ju av typen som kan sova sig igenom ett pågående världskrig, så han sade till mig igår att jag skulle slå/sparka honom när barnet vaknar. Men jag är ju inte typen som Kan slå eller sparka bara för att väcka någon(om det inte gäller liv eller död förstås), så efter ett par tappra men fruktlösa väckningsförsök när barnet vaknade för vad jag Tror var 3:e gången runt 02-tiden, så gav jag upp och gick upp själv i stället. Jag kunde ju ändå inte sova.

Oj, Linus står i stort sett och håller på att somna i sin gåstol. Jag måste nog pausa skrivandet en stund :-p

Sådär, nu ligger det en bebis och sover bredvid mig i soffan. Han gick och släpade sig fram i gåstolen, med blicken fäst i golvet, fast han var liksom inte här, han var låååångt borta i en egen liten värld och orkade knappt hålla ögonlocken uppe. Hade jag inte lyft över honom till soffan hade han nog somnat hängande över gåstolsbrickan(vilket i och för sig hade varit en rolig syn). Stackars plutt.

Tillbaka till gångna natten då.
Att mamman med de allsmäktiga tuttarna kom in och tröstade var väl inte ultimat, framför allt inte då ungen mest av allt bara hade velat ha just de allsmäktiga tuttarna i munnen. Att han inte fick det, utan bara en tråkig napp, blev ju inte positivt mottaget. Han var asförbannad och spottade gång på gång ut nappen, alternativt drog den ur munnen och slängde iväg den. Men jag gav mig inte utan sjöng Trollmor, gav honom nappen, schyschade, sade min Godnattfras, schyschade, sjöng Trollmor etc etc, och smekte honom på handen, kinden och magen, och till slut lugnade han ner sig, lade sig tillrätta och somnade.
Jag fick gå tillbaka och göra om samma procedur ungefär 3 gånger inom loppet av en halvtimme, men varje besök blev kortare och kortare. Sedan sov han någon timme innan nästa uppvak, då det räckte med att jag schyschade i dörrspringan. Sedan sov han någon timme till. Sådär höll det på fram till ca 05:40, då han inte ville somna om. Han smågnydde mest, och såg flera gånger ut att vara på väg att försöka somna igen. Han låg och småtittade på mig, och låg tyst medan jag sjöng Trollmor och schyschade, men till slut var han less på att bara ligga tyst och började gnälla igen. Då bestämde jag mig för att ta upp honom för dagen, efter att han sovit knappt 9 timmar.

Jag visste att han fortfarande skulle vara trött, och det ultimata hade ju varit att han sovit minst ett par timmar till, men han var fast besluten att han skulle ha tutte. Det skulle han också få, men inte för att somna om, för det skulle ju bara sabba hela planen att ta bort nattamningarna. Så vi klev upp och tog av pyjamasen och bytte blöja(under ledsna protester). Sedan bar jag ut honom i köket och erbjöd honom vatten, men det ville han inte alls ha, så då gick vi till soffan och satte igång "Drömmarnas trädgård" på TV:n som han fick titta på medan jag klädde på honom. Han försökte hela tiden vända sig mot tuttarna, men inte förrän han var påklädd och klar fick han snutta.
Egentligen hade jag velat att han skulle äta gröt innan han fick tutte, men jag visste i förväg att det hade blivit ramaskri om jag stuckit fram grötskålen, så jag iddes inte ens försöka. Ett steg i taget.

2 timmar höll han sig vaken innan han höll på att somna i gåstolen, tror det tog 1,5 minut innan han somnade här i soffan, utan varken tutte eller napp. Ungen LOG när han stängde ögonlocken och vände ansiktet mot soffryggen, precis som om han tänkte "-Äntligen!", typ :-p
Inte ultimat att han somnade redan för 08, men idag får det bli som det blir, för han har trots allt några timmars sömn att ta igen idag. Ultimat vore om han skulle lyckas sova till halv elva-elva någon gång, för då är det lättare att få dagen i någorlunda fas så att han fortfarande kan somna för eftermiddagsvila vid 15-tiden. Men det kommer han såklart inte göra, men hålla tummarna kan man alltid ;)

Förbryllad, minst sagt

Kategori: Sova sova sova säng säng säng

Alltså det här med senaste katastrofnätterna, när ungen hamnar i min säng och vaknar varje timme och Bara blir tyst/lugn av tutte i munnen... så såg det ju ut innan vi började lägga barnet i egen säng. Det var ju liksom anledningen att vi började vänja honom att sova själv från början, för min rygg klarar inte att ha honom vid tutten hela natten.
Att han över huvud taget fått komma över till sängen nu har ju berott på att tänderna bråkat med honom. TROR jag i alla fall, för skriket har varit mer ledset än argt. Och eftersom det började redan Innan han började läggas i eget rum, så kan anledningen att ylen beror på omställningen av flytt uteslutas.
Att han är pigg och glad dagtid är nog inte så konstigt då han har så mycket annat att koncentrera sig på(och bita på), men just därför förbryllar det mig att han trots detta kan läggas och Somna själv utan pip. Borde inte tänderna bråka med honom även då?

Igår kväll, när han vaknade och var utom sig redan efter en timme, tutade jag i honom Alvedon innan jag bar in honom till mig, med tanken och förhoppningen att han skulle sova åtminstone ett Par sammanhängande timmar innan det vaknas och krävs tutte igen. Men icke. Han vaknade redan efter en timme och gnällde igen, och även fast Alvedonet är flytande och därför börjar verka lite fortare än tabletter, så tycker jag att det borde verka längre än en timme. Eller? 
Just detta får mig att tvivla på om det verkligen Är tänderna som stör. Men vad är det i stället? Separationsfas?
Hur som helst så blir jag inte klok på det. Och jag förfarar att faktumet att jag tar över honom till min säng kanske mest förstört allt nu, att han gärna vant sig vid det igen väldigt fort. Och det är ju inte konstigt, klart man hellre ligger hos mamma med tuttar i munnen om natten, han är ju trots allt pojke :-p
Jag tycker bara det är konstigt att han plötsligt skulle kräva så mycket tutte när han sovit så bra själv innan? Men det kanske Började med tänderna, och nu har hamnat i en "fas" och därav åter vant sig vid tuttar om natten. För jag har, trots att jag absolut inte ville, testat ersätta tutten med napp när han legat hos mig, men då blir han asförbannad.

Ja ni, det är inte lätt det här med ungar. Själv är jag helt villrådig. Det enda jag vet är att jag så gärna vill att nätterna ska bli som de var för en dryg vecka sedan, när han sov i sin egen säng fram till 4-5- snåret innan han fick komma över till oss. Men det kanske är dags att "ta i med hårdhandskarna" igen? Kanske rentav Helt utesluta den där snuttningen runt 4-5 som han fick tidigare? Jag har ju fått bloggkommentar från en 2-barnsmamma som berättar att båda hennes ungar började sova hela nätterna när hon slutade amma.
Själv känner jag dock inte att jag behöver sluta amma Helt(så lät det inte när Linus var nyfödd minsann, då skulle jag nog MAX amma ett halvår, tills tänderna kom. Jo tjena :-p), men det kanske är just det jag borde göra? För om en dryg månad ska jag ju börja jobba, och då kommer ju det mesta ammandet utebli oavsett.

Helt seriöst så ser jag gärna att jag får så mycket synpunkter och tips som möjligt på allt det här, så jag får lite mer att begrunda och utefter det kan avgöra hur jag tror att jag vill göra, och gå vidare utefter det. Så kom igen nu, överös mig med tips, synpunkter och pepp!(främst pepp ;-))