collinus

Livet i byhålan med barn och katter

Alltså tandsprickning

Kategori: Allmänt

... vilket sabla elände det är. Linus hade det inte i närheten av såhär jobbigt som Minigris har det. Framtänderna(åtminstone den högra) bryter igenom vilken dag som helst, och det är kink lite till och från om dagarna, men framför allt kvälls/nattetid är det ett gissel, för han vaknar och är Så ledsen. Och nu har båda ungarna åkt på ytterligare en släng av förkylning, så stackars Minigris har det Ännu svårare att sova.

Lindring är ju inte det lättaste heller. Jag läser om föräldrar som hjälpt barnen lindra smärtan med bitringar, gnugga tandkött, flytande alvedon på tandköttet, kall våt trasa att bita på, AftaMed-gel(vilken vi har) etc etc. Inget av dessa "knep" funkar för oss.
Bitringar intresserar honom inte. Får han en kall trasa kollar han på oss som om vi vore dumma i huvudet. Gnugga tandkött eller smeta på Alvedon eller Aftamed GÅR inte för han kniper ihop munnen och vill INTE att man är där och petar.
Vi har gett honom suppar i hopp om smärtlindring, men det hjälper föga.
Tips, någon?

När han har ont dagtid brukar det vara effektivast att ge honom en majskrok, för dem gnager han mer än gärna på. De går mao åt som smör här hemma, men han kan ju inte ligga och käka majskrokar hela nätterna.
Nu har jag i ett desperat försök suttit och kladdat på Aftamed på napparna i hans säng, och hoppas att något av det ska lyckas hamna på hans ömma områden.
Stackars lilla lidande, trötta Minigris. Och stackars trötta lilla mamman.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: