... hosta och dumma myggbett och dumma pyjamasbyxben som åker upp(för när man är liten och trött och vaknar av hosta, vilket är nog så jobbigt, så upptäcker man en massa extra irriterande jobbigheter som liksom spär på det ursprungliga jobbiga så man blir Ännu mer ledsen).
Svar ja; han är nu placerad i vår säng. Jag hoppas innerligt att han ska börja sova ett par timmar extra i sin egen säng igen när hostan gett med sig, för det är ett vågspel varje kväll att lyckas söva två barn utan att den ena väcker den andra. Framför allt nu när Linus hamnar i vår säng före 23 om kvällarna.
Förut kunde han vissa nätter bli kvar i sin egen säng så långt som till 4 på morgonen(dock väldigt sällan), och dessutom komma in till oss Själv utan att någon av oss behövde hämta honom. Det är mågot msn drömmer sig tillbaka till och saknar.

Jag(Vi) hoppas verkligen att det ska bli annorlunda med lillebror. Jag funderar därför på om lillebror ska få sova kvar i vårat rum(förhoppningsvis i egen säng) lite längre än Linus gjorde. Han flyttades ju över till eget rum när han var runt 8-9 månader, vilket kändes rätt då, men som man ibland ångrar såhär efteråt. Det kanske varit bättre att ha honom sova i egen säng i vårat rum fortfarande? Jag menar, varför ska egentligen ett litet barn behöva sova ensamt i eget rum när mamma och pappa får sova tillsammans i samma rum och samma säng?
Vissa ungar är egen säng och eget rum inget problem för, de sover som grisar ändå. Men en del ungar är som våran och vaknar flera gånger per natt, ibland ledsen. Han vill inte vara ensam, och vi orkar inte springa hela nätterna. Men att ställa in hans säng hos oss Nu skulle inte funka, dels för att jag är rätt säker på att Linus inte skulle köpa att hans säng flyttas från hans rum.

Jaja, nog om hosta, uppvak och sängar för idag.