Så kom ännu en trist måndag som jag inte sett fram emot. De enda ljuspunkterna var att barnens farmor skulle komma vid lunchtid och hjälpa mig med barnen, samt att vi skulle få besök av goda vänner som ville "efterhandsgratta" Linus på eftermiddagen.
När så Minigrisen för en gångs skull sov i sin vagn, Linus lekte med sin farmor som nyss anlänt och jag står i köket och röjer av köksbänken, så kliver någon plötsligt in genom. Döm om min förvåning när jag upptäcker att det är min älskade sambo!

Sambon skulle till ortopeden före jobbet i morse för att få sin "dom" angående sitt skadade finger(avslitet ledband), och blev ordinerad sjukgymnastik. Han skall utföra ett rehabiliteringsprogram 5 ggr/dag, men får ingen operation då det tydligen är meningslöst. Det finns en risk att han kommer vara delvis stel i fingret resten av livet, men ju noggrannare han är med sin sjukgymnastik och ju försiktigare han är när han jobbar(inte överskrider smärtgränsen), desto större chans har han att återfå fingret i någorlunda "normalt" skick.
Därför valde han, med stöd av sina arbetskamrater, att ta ett par veckor pappaledigt från och med idag. Yay!

Åh så skönt. Framför allt denna vecka då det stundar bröllop, så man hinner med lite extra finslip. Och så får den fantastiska svärmorsan äntligen lite tid över till att fixa och dona i sitt eget hem för en gångs skull. Hon hinner ju aldrig med något hemma för att hon är hemma hos oss och hjälper till jämt :-p

Nej jag säger bara Oh Happy Day, minst en vecka till med min älskade krympling hemma hos oss! :)