collinus

Den föregående natten gick väl lite sisådär. Barnet lades utan sitt sedvanliga  inför-läggning-snuttande, och han fick vara utan tutte även resten av natten. Han kom över till vår säng runt 1-tiden inatt, och det blev gnäll och kink när han "bara" fick napp, men det gick över och han somnade. Han vaknade till någon gång efter det och gnydde en stund, men somnade om igen.

Vid 4-5 tiden vaknade han dock till lite ordentligare, och satte sig upp och var halvt på väg att krypa iväg(väntar med fasa på den dag han lyckas krypa bort till sängkanten utan att vi vaknar och ramlar ner, har därför preppat golvet med bäddmadrassen till gästsängen). Den här gången ville han inte alls somna om, utan jag fick i stort sett tvinga honom att ligga ner. När jag till slut lyckades lirka in nappen i den motvilliga ungen så lugnade han ner sig och låg still, men han var vaken och låg och tittade, och han var nog vaken i säkert en timme. Han försökte sätta sig upp ett par gånger till, och blev förbannad när jag lade honom ner, men till slut somnade han igen.

 

Han är verkligen sin pappas son det där, åtminstone när det kommer till ställningar i sängen. Han kan ligga och vända och vrida runt åt alla håll och kanter, och man får både knytnävar, knän och fötter i ansiktet vid något tillfälle under natten. Jag har även blivit skallad ett par gånger.

Han tycks ha en förkärlek för att ligga på tvären mellan oss så att vi får så minimal liggyta i sängen som möjligt. Unge.

 

Även ikväll lades barnet utan kvällssnuttande(då det är slut med det nu), och ikväll var han nog rätt trött, för han somnade på egen hand utan vare sig nappkastande eller gnäll(som igår då han började yla så fort jag lämnade rummet). Det ska bli intressant att se om den här natten bjuder på någon skillnad. Om han tänker fortsätta envisas med att be om tutte och yla när han inte får, eller om han börjar fatta vinken snart. Tyvärr har han legat och småhostat i sängen nu sedan han somnade, så det finns en risk för att det kan bli dålig sömn för oss alla tre pga det. Den som lever får se.

Nästa projekt, när tuttandet är avvänjt ordentligt, blir att försöka få honom att sova hela nätterna i sin egen säng. Jag har inget emot att ha honom i vår säng så länge jag inte behöver ligga som ett miffo med en unge i tutten, men han ska ju lära sig sova i sin egen säng en hel natt Någon gång. Det vore skönt att kunna röra sig lite i sömnen själv för en gångs skull utan att få små hälsparkar i ryggen.

Vi väl väl se hur allt blir i slutänden när han väl är avvänjd från tutte helt och hållet. Om han kanske lyckas sova lite längre perioder i taget när han har insett att det inte blir något tuttande av när han gnäller. Och jag förmodar att det kan bli samma sak angående hans sovande i sin egen säng. Vi får kanske ta några jobbiga sömnlösa nätter igen för att få honom att inse att det är i sin egen säng han ska sova, och att det inte hjälper att yla, att han får ligga kvar i Sin säng ändå.

Det är en hel vetenskap det här med barn och sömn och ditten och datten.