collinus

Ovanstående ord/benämning/åkomma hade jag innan idag aldrig hört talas om. Jag tänker inte försöka ge mig på att berätta/beskriva vad det är på annat sätt än att det är som en förkylningsinflammation i höften som gör att man får ont i benet/knät/foten(i alla fall i Linus fall). Bättre berskrivning finns i länken nedan:

 

Vi har alltså suttit på akuten på Norrtälje sjukhus idag, då vi i morse upptäckte att Linus hade ont i vad vi uppfattar som smalbenet/foten. Han ville inte stödja på det alls, utan började gråta så fort man tog i hans högra ben/fot, eller lyfte upp honom. Han gnällde och grät när han försökte ställa sig på alla fyra för att krypa, och blev stående stilla på alla fyra utan att kunna röra sig för att det gjorde ont.

Själva var vi helt oförstående till dagens plötsliga smärta då vi inte hört något om att han skulle ha ramlat eller liknande på dagis, och inte heller sett honom göra det hemma. Han hämtades ju tidigt från dagis igår pga feber, men då hade han inga problem med att gå.

Såhär i efterhand efter sjukhusbesök och preliminär diagnos, så har vi ju fått lite förklaringar till nattens frekventa förtvivlade gråtande uppvak. Vi trodde just då att det berodde på feberdrömmar, då han som mest var uppe i 39,2 grader i temp, men nu inser vi att han förmodligen "bara" hade väldigt ont i sin höft/ben/fot.

 

Usch vilken hemsk dag det har varit för stackars Linus(och hans stackars hjälplösa föräldrar). Han har röntgats under förtvivlad gråt, och genomgått ultraljud av höfterna/ljumskarna(för att utesluta vätskeansamlingar i höfterna) under ihärdig gråt av smärta och rädsla. Stackars lilla skrutt. Men man vill ju utesluta att han på något sätt har lyckats bryta någonting. För jo, vi började givetvis undra om någon av oss lyckats mosa hans stackars ben i sömnen då han sovit i vår säng hela natten.

Efter diverse väntan, undersökningar och röntgen blev vi till slut informerade om att man inte hittat något på röntgen eller ultraljud, och att det säkerligen handlar om ovan nämnda "höftsnuva". Vi har därför blivit ordinerade att åka hem och vila och ge Alvedon/Ipren och avvakta ett par dagar. Har det inte börjat vända åt det bättre(vilket det i regel tydligen alltid gör) får vi åka tillbaka. Så nu sitter vi här hemma och hoppas hoppas hoppas att det ska bli bättre fort. För både Linus och vår egen skull, då det inte är speciellt kul för en liten vanligen sprallig kille att bara sitta stilla, och det är inte lätt att underhålla en liten kille i det skicket heller.