collinus

Livet i byhålan med barn och katter

Tvärvändning

Kategori: Allmänt

Så plötsligt blev det fart på barnet, efter X antal timmar av snuttande-sömn-snuttande-sömn-gnäll-snuttande-sömn. Hade honom i knät, men han gnällde och pep och ville inte ha tutte heller till slut. Nehepp. Nu då?
Morsan måste ju få något i magen också, idag har den levt på en salig blandning av nyponsoppa med keso, vaniljbullar, digestivekex och riskakor med makrill på. Och en sabla massa vatten(när jag haft möjligheten att fylla på flaskan).
Så jag satte barnet i sin gåstol så att jag skulle kunna göra något så hälsosamt som microvärmda ostmackor. Det fick bära eller brista liksom, jag var less på digestive nu. Om barnet gnällde och protesterade så fick han göra det tills jag micrat och ätit upp mina mackor helt enkelt, hur synd det än är om honom. För ingen blir gladare av en undernärd morsa.

Vad händer när jag står och gör mina mackor? Jo det tidigare så pipiga och hängiga barnet börjar köra kapplöpning med sig själv fram och tillbaka i hallen. Och jagar katten. Och hyperventilerar sådär som bara han kan när han är uppe i varv.
Vad hände där, liksom? Så nu tog jag tillfället i akt och drog snabbt som f-n på Drömmarnas trädgård och rusade ut i köket och gjorde gröt. För man vet aldrig, med tanke på hur pigg han plötsligt var, kanske även aptiten börjar leta sig tillbaka? Jag hade dock inga förhoppningar med tanke på att jag varken fått i honom vatten eller välling, utan bara 2-3 små små skedar med fruktpuré. Därför gjorde jag bara gröt på 1/2dl vatten(gör på 1dl i vanliga fall), gjorde den dessutom lite lösare än vanligt och hade i ett par rejäla skedar med fruktpuré.
Och tro på f-n, ungen åt! Alltihop!
Hade jag gjort gröt på en hel deciliter hade han kanske ätit det också, men jag kände ändå att jag inte ville överdriva med tanke på att han inte fått i sig annat än bröstmjölk och lite lite fruktpuré på hela dagen. Risken är att magen får en chock och att allt kommer upp igen. Den risken finns såklart fortfarande, men jag håller tummarna och hoppas på det bästa.

Nu är ju den stora frågan hur det kommer funka med läggningen. Kommer han acceptera att läggas i sin spjälsäng? Och i så fall - hur länge kommer han sova där innan han börjar gny?
Inatt började han gnälla runt 3-tiden. I vanliga fall skulle jag inte ha tagit över honom för att snutta förrän närmare 5, men eftersom han tömde magen på allt innehåll kvällen innan så fick han komma över till mig och snutta direkt då han säkerligen var hungrig, och sedan sov han kvar där, dock med ett gäng gnälliga uppvak.
Jag törs inte hoppas på varken det ena eller det andra idag. Han är trots allt inte frisk, och då får man tänja lite på rutinerna faktiskt.
Han har ju sovit vid 4 tillfällen idag, jämfört med de vanliga 2. Och det gjorde uppenbarligen gott. Massa snutta, några milliliter Alvedon och sömn, det är grejer det. Och jag hoppas att han är pigg och glad i morgon, för det känns väldigt konstigt att se en annars så glad unge på det vis han har varit idag. Det skär lite i mammahjärtat.


Säger ngt väldigt viktigt

Kommentarer


Kommentera inlägget här: