Jag erkänner: Jag är rätt less på att vara mamma nu.

När man en hel dag går och längtar till att det ska bli kväll så man får lägga barnet - då har man ledsnat ganska hårt. Och jag är ju knappast ensam om att känna så heller. Vi är nog ett gäng därute som mer än gärna skulle släppa hela mammlivet ett tag och dra på en extramt lång spa-semester i Karibien någonstans. Dricka paraplydrinkar, få massage av solbrända vältränade karlar, bli piffade och vaxade och fönade och helt enkelt bara pysslas om och fräschas upp. Komma tillbaka någon gång strax efter tvåårstrotsen och vara snyggare än någonsin förr.

Magknip, separationsfas, 9-månaders"trots", tänder, matkrångel, sömnbesvär och allt det där andra har satt sina spår. Jag känner mig konstant trött och sliten, konstant grinig, konstant ful och konstant låst. Hinner aldrig göra allt det där jag vill eller behöver få gjort, och prioriterar saker och ting helt galet när jag väl får en stund över.
Som att sitta här vid datorn, till exempel. Här hamnar jag på tok för ofta. Men jag orkar sällan något annat, trots att sambon så ofta ställer upp och erbjuder mig egentid och barnfria händer.

Bara grejen att duscha har sedan barnet kom blivit en grej som hamnat bland de sista sakerna på prioriteringslistan. Äckligt va? Inte för att jag direkt luktar illa, jag anstränger mig ju typ aldrig.
Det som hamnar först på listan är de där "måstesakerna" som att mata katterna och rensa deras låda. Försöka hålla efter i köket. Köket ja, jag tycker aldrig jag gör annat än att stå i köket och diska undan kastruller, stekpannor och bunkar, bara för att undvika att det förvandlas till ett berg som bara växer.
Och jag tycker aldrig jag gör annat än att gå runt med sopborste och skyffel. Sopborsten har blivit min nya bästa vän sedan barnet kom, då det inte dammsugs så ofta som jag skulle vilja. Men man ska ha lust och ork också, och det har man ju aldrig. Därför går jag runt med den där förbannade borsten säkert ett par gånger om dagen.

Röja, sopa, tvätta, rensa kattlådor och samtidigt underhålla gnällig bebis. Nej, livet är inte superduperskojigt för tillfället.