... vilken natt det var. Drygt 2 timmar sömn fick jag innan familjen vaknade och skulle till jobb och dagis.
Dagis ja... supermorsan med stenkoll drog efter diverse trassel med sig ovillig snart 3-åring i syskonvagnen tillsammans med lillebror och gick mot dagis. Det var verkligen en fin morgon med klarblå himmel och strålande sol. Fåglarna kvittrade och allt sånt tjafs.
Vi var lite sena, vilket inte gör så mycket då jag sällan har bråttom till något inplanerat utan bara går hem med Minigris. Jag reagerade dock på tystnaden. Man brukar i regel Alltid höra tjo och tjim blandat med skrik och gråt från dagisgården när man hunnit halvvägs fram. Vi är ju som känt bortskämda med att bo typ 150 meter från förskolan. Men idag var det som sagt knäpptyst från det hållet, och det var ungefär då jag började ana ugglor i mossen och började fundera på vad det egentligen var för dag idag. Datumet 2:a juni kändes liksom bekant på något vis, som att det var ett datum jag borde ha koll på av någon anledning. Och när vi passerade sista villan innan förskolan och jag såg parkeringsplatsen gapa tom, och dessutom inte såg en själ ute på gården så blev jag ganska säker på att detta var en sådan där planeringsdag.
Fan.
Men jag var ändå tvungen att ratta in på gården och känna på dörren, just in case liksom. De KUNDE ju mot förmodan vara inne trots det fantastiska vädret. Men nej, det var tvärlåst. Preciiiis vad jag behövde efter en sömnlös natt - ensam med båda ungarna en hel dag fram till 18 eftermiddagen. Bajs.

Nä jag var ganska snabb på att skicka ett meddelande till världens bästa svärmor som senare hörde av sig och med glädje tog emot det större av barnen hemma hos sig, och där blir han kvar till i morgon och får därmed ännu en dags "semester" från dagis(och jobbig lillebror).

Detta bestämde jag mig för att "fira" med att testa hur det såg ut med Minigris spjälsäng inne i hans eget rum. Och där blev sängen kvar. Premiärnatt i egna rummet!
Vi testar bara nu för att se hur det går. När storebror ändå är borta en natt och så. Natten som var fick jag ju gå uppe med ungen i över 3 timmar, så blir denna natt likadan kvittar det ju liksom i vilket rum hans säng står. Jag har till och med preppat med gästsängsmadrassen bredvid hans säng om jag ledsnar på att springa fram och tillbaka.
Upp till bevis! Somnade i sin säng i sitt rum gjorde han ju i alla fall.