... har på senare tid blivit ett riktigt gissel. Framför allt för hans ömma moder. Som idag, t.ex. Söva honom i hans säng gick inte alls. Skrik och gap.
Innan hans pruttande eskalerade på det vis det gjort senaste tiden(månaden? För trött för att hålla koll på tidsramar numer) så gick det utmärkt att söva honom i sin säng. Men nu, när han är trött och pruttig(idag har han pruttat som en idiot hela dagen, och nu på kvällen kom det extra mycket) så besvärar gaserna honom så mycket mer när han ligger ner, och i stället för att försöka slappna av och låta pruttarna komma "av sig självt", så går han upp i brygga och bara skriker. Det är då han läggs vid bröstet, plötsligt slappnar av och pruttar. Snuttar färdigt, vänder sig om, tar nappen, pruttar lite till och somnar. Varje gång.

På något vis lyckas hans pappa söva honom i spjälsängen, gudarna vet hur. Jag har försökt göra som han, men lyckas aldrig, det hela slutar bara i gallskrikande unge. Men det är väl för att han vet att mamman har de allsmäktiga tuttarna.
Jag skulle ju så gärna vilja sluta nattamma nu, men innan vi lyckats hitta roten till Minigris problem med magen så vill jag inte ta den trösten ifrån honom. Jag ammar dock inte lika ofta på natten nu, jag pallar nämligen inte att, utöver hans storebror, även ha honom i vår säng hela natten. Det blir för trångt och jag vaknar ledbruten varje morgon. Numer, när Minigris vaknar efter midnatt och har ett sådant där uppvak då inte ens tutte duger, så stoppar jag honom i vagnen och vagnar honom till sömns så jag slipper gå upp och bära bära bära i en timme. Vagnen funkar faktiskt. Men den kommer inte funka i all evighet eftersom han växer. Skulle vi få bukt med magproblemen, men han fortfarande vill sova bredvid mig, så kommer jag tamejfan plocka isär sängstommen, ställa madrasserna på golvet och hämta madrassen till vår gamla gästsäng i förrådet och ställa bredvid så vi alla får plats utan att behöva ligga som härken. För min stackars ledbrutna kropp vill ha sängutrymme. Att sovrummet isf kommer se ut som hej-kom-och-hjälp-mig skiter jag i, bara jag får sova som folk de e få timmar barnen låter mig sova.
Och därmed basta.