... är inte alltid så lätt. Framför allt inte när man har kombinerad rinnsnuva/nästäppa och ska försöka sova. Jag misstänker dessutom att han är lite smygfebrig då han kändes lite varmare än vanligt, men vi har ingen vettig febertermometer till ungarna så jag kan inte kolla. Får önska oss det av tomten tror jag.

Ikväll gick det inte bra alls, det där med att somna. Den stackars pappan(som själv är sjuk) kämpade med skrikande unge i en dryg halvtimme. Försökte få bort snoret med Näsfridan, utan vidare resultat. Buffade, tröstade, bar.
Till slut fick vi göra skiftbyte och se om Jag hade bättre lycka. Det tog ytterligare en halvtimme för mig efter lite snuttande, bärande och till slut lätt studsande på sängkanten med ungen i famnen. Då somnade han.
Blir det kaosuppvak inatt finns en dos Alvedon redo, samt en extra kudde som jag ska försöka pula in under den han redan har så att han kommer upp lite med huvudet.

Jag hoppas verkligen att förkylningen avtagit innan helgen då mormor ska passa honom några timmar, så att han kanske inte är fullt lika kaosig. Och så hoppas jag att jag själv får förbli frisk då det just nu går magsjuka på dagis, och jag vaknade natten till idag av att jag mådde illa. Alltså verkligen kräkilla. Tack och lov lyckades jag andas mig igenom illamåendet och somna om. För att bli väckt åtskilliga gånger av ungarna och uppleva illamåendet igen, men återigen ta mig igenom det utan att spraya ner någon klosett. Jag hatar verkligen att kräkas.

Nä, Minigris har redan hunnit vakna i kaos och fått sin Alvedon(under vilda protester) och sin extra kudde. Nu bör jag försöka hinna få en blund till nästa uppvak.