collinus

Livet i byhålan med barn och katter

Sömnbristen är ett faktum

Kategori: Allmänt

Jag är helt färdig. Känner mig halvt darrig i kroppen. Tom i huvudet.
Djävlar vad jag lär bli sjuk efter den dag jag mot förmodan får sova en hel sammanhängande natt :-p

Gårdagskvällens läggning av barnet gick hur smidigt som helst. Nästan lite föör smidigt om man frågar mig. Som bäddat för att resten av natten ska bli kaos, liksom. Bara därför att.
Vi höll ju ungen vaken ända till 22:30 ungefär. Han fick gröt, vi lekte, försökte peta i honom lite välling också efter någon timme.
När han började visa små tecken på trötthet drog vi på I drömmarnas trädgård för att "lura" honom vara vaken en halvtimme till, vilket som vanligt fungerade alldeles utmärkt. Tacka gudarna för I drömmarnas trädgård.
När det var slut fick han så till slut snutta. Och ögonlocken blev tyngre och tyngre när han låg där i famnen. Men somna skulle han minsann inte få, så jag petade, killade och pratade med honom tills han inte ville snutta mer. Han gnuggade ögonen, började vrida på sig, och bli sådär trötthetskinkig. Jag satte honom upp i famnen och sjöng Imse Vimse Spindel, och I ett hus vid skogens slut, med gester och allt till. Allt för att hålla honom vaken och samtidigt kanske lyckas lura ut en rap.

Nu praktiskt taget Bad han om att få sova, och då bar jag in honom i sovrummet och lade ner honom i sängen. När hans kropp hamnat på madrassen gav han ifrån sig ett ynka pip, och jag sade Gonatt och gick ut ur rummet och inväntade de första protesterna. Som aldrig kom. Han gjorde ett par benspark, sedan var det knäpptyst. Ungen hade slocknat som ett ljus.

Han sov 2h och 26 minuter innan nattens första uppvak, då han gnällde någon minut, och sedan somnade om igen själv, utan att jag behövde görna någonting. Sedan sov han 2h och 8 minuter till följande uppvak som också såg likadant ut. 1-2 minuters smågnäll, och så somnade han om, och jag låg fortfarande kvar i min säng utan att behöva göra någonting.
55 minuter långt blev nästa sovpass, varpå han återigen gnällde någon minut eller två, och sedan somnade om utan att jag behövde lyfta ett finger(annat än för att skriva ner hans uppvak - och insomningstider, förstås).
Det var först senare, efter kl 04 någon gång, de så kallade "vargtimmarna", som gnället började bli längre protester och jag fick masa mig ur sängen och säga min Godnatt-fras("Gonatt älskling, nu ska vi sova. Vi ses i morgon!" ibland med tillägget "Mamma älskar dig").
Och efter det blev sömnperioderna ganska oregelbundna. Några var korta, medan andra var lite längre. Och protesterna började bli desto längre. Längsta protesten varade i ungefär en halvtimme innan han till slut somnade om(för att bli väckt av den förbannade lillkattan som var upp på stolen bredvid hans säng och vispade till en napp som låg där. Djävla katt). Då sov han allt från 9 minuter, till 1h och 23 minuter.

Sista sömnperioden hann han sova 10 minuter, och sedan väckte jag honom faktiskt. Eftersom läggningen blev så sen igår, så ska jag försöka fixa till det så att han är trött tidigare ikväll.
08:30 fick han vakna och snutta, och nu när klockan är 09:57, gnuggar han redan ögonen och ser riktigt trött ut. Så snart ska han få gröt, och sedan sova sin förmiddagslur. Förhoppningsvis blir den lite längre idag, än den varit föregående dagarna.


Frätande fisar?

Kommentarer

  • Jennie säger:

    Men alltså, visst tusan gör han väl framsteg?

    2012-03-23 | 16:22:44
    Bloggadress: http://jempie.se
  • Johanna säger:

    Det är så svårt att se framstegen när man själv är ett vrak :-p Men första halvan av natten är ju bättre än tidigare i alla fall. Det är andra halvan som är jobbig, då han vaknar ofta och är arg, men så uppenbart trött. Och själv hinner jag ju knappt somna innan han hinner vakna då man såklart aldrig lyckas somna precis efter att han gjort det. Undermedvetet ligger man ju liksom och väntar på att han ska vakna igen.

    Men jag avvaktar och ser vad som händer under kommande nätter. Jag skriver ju ner alla uppvak och insomningar för att kunna jämföra.

    2012-03-23 | 16:42:12
  • Jennie säger:

    Minns att de sk vargtimmarna var kämpiga för Molly också, men plötsligt ger det med sig.

    2012-03-23 | 23:19:35
    Bloggadress: http://jempie.se

Kommentera inlägget här: