... är ingen lätt match numer, åtminstone inte för Mig. Jösses vilka morsgrisar jag avlat fram. Minigrisen ligger just nu och sover, förmodligen i triumf, bredvid mig i våran säng. I sin egen reser han sig bara upp och står och ylar vid staketet tills man lyfter upp honom. Och jag är för trött för att ta fighten, så jag lade honom intill mig i vår säng och då slocknade han som ett ljus. Sabla unge.

Det lär sluta med att vi kommer ha båda ungarna trängandes med oss i sängen i X antal år framåt, och det var ju knappast vad vi hade hoppats på. Men om det innebär att jag får sova som folk om nätterna så tvekar jag inte att slänga ut vår knarriga sängstomme(som är snygg men som jag numer hatar) och hämta in min gamla säng från förrådet för att bredda ut liggytan lite. För det var trångt redan Innan Minigris började claima sin plats intill mig, och ju större han och hans bror blir, desto trängre lär det bli. Och ha ungarna ligga bredvid varandra finns inte på världskartan, storebror kommer Inte låta lillebror inta hans plats intill mamma, så jag måste isf ha ungarna på var sin sida om mig.

Men det är ju kanske "bara" en övergående faaas också, så man får väl avvakta och se ett tag. Men med min(vår) tur så lär ju ungen bli kvar i vår säng från och med nu.
Suck.