Ungefär klockan 01:45 fick mamman i familjen så äntligen krypa ner i sängen och somna en stund.
Massage och snorsug hjälpte med andra ord inte ett dugg igår. Jag vet inte hur många drag/ryck/gung/skak vår gamla knarriga Brio fick inatt. För knarrig har den blivit efter alla kaosnätter.
Jag vet heller inte hur många frustrerade "-Snart går mamma ut och hänger sig i klätterställningen" som flög ur mig mitt i all sömnbrist. Eller hur många tårar som föll från både mig och Casper när vi tyckte synd om oss själva och varandra(okek, det var nog bara Jag som tyckte synd om Mig, men i alla fall).
Det slutade med att jag ställde mig och gjorde gröt klockan 1 på natten. För all vakentid hade gjort Mig hungrig, så så borde väl faktiskt Minigris också vara det? Jodå, han kastade i sig gröten. Sedan lade jag honom i sängen och lyckades till slut få honom att somna. Själv slocknade jag på mindre än en minut, för att bli väckt en kvart senare av storsonen som ville komma upp i vår säng, och som dessutom tyckte att han ville ha välling. Men där sade mamman stopp, inget mer spring för mamman den natten, det räcker med alla nappistoppningar på Minigris.

Klockan 06:15 satte så Minigris igång med att yla igen, så då klev jag upp med honom och gjorde morgon medan storsonen fick sova vidare ett tag. Stackars Minigris var varm och gnällig och fortfarande trött, men lite frukost fick honom i alla fall att piggna till liitegrann. Han hann dessutom bajsa en skvätt precis innan frukost. Han har bajsat ovanligt ofta senaste dagarna. Från att bajsa 1 gång om dagen, har han vissa dagar bajsat 3 ggr, dessutom mitt i natten vilket han aldrig gjort förr. Jag vet inte om det beror på förkylningen eller att han fått i sig lite gluten(vilket jag försökt testa att låta honom vara utan ett tag, men maken gör lite annorlunda ibland :-p), men det luktar apa(ja, bajs luktar ju i regel illa, men det här luktar värre än illa). Vi får helt enkelt avvakta tills förkylningen och febern är över innan vi testar att provocera med saker.

Det jobbigaste mitt i allt det här är att Minigris inte vill bli suppad. Det har gått så långt att han gråter bara han läggs på skötbordet för vanligt blöjbyte. Och flytande Alvedon får man heller inte i honom utan tvång och kladd överallt. Lilla lilla gris. Så febernedsättande ges bara när han är riktigt varm. Och jag har ingen aning om hur mycket feber han har, för ta tempen går inte heller utan att vara två personer som håller fast alla sprattlande lemmar så att vi inte gör illa honom. Då skippar jag hellre termometern och går på känsla. Det är om han blir så varm och loj och slö att han inte orkar "vara med" som termometern i så fall åker fram, när det finns läge att bli riktigt orolig.