... med sovande Minigris bredvid. Storebror är lämnad på dagis, och det är meningen att jag ska komma på vad vi ska äta till middag så att jag kan förbereda det lite innan storebrorsan hämtas hem igen. Passa på medan björnen sover, liksom. Men satan i gatan vad inte orken finns.
Minigris var väldigt svår att söva igår, och har även haft jobbiga uppvak natten igenom pga gaser som luktar hej-kom-och-hjälp-mig-jag-har-dött-i-caspers-rumpa-och-nu-är-jag-rutten-som-få. Så jag är trött.

Minigris har känts småvarm till och från under natten, men jag kan inte avgöra om det varit pga feber eller att han legat precis intill och blivit varm av det. Han är ju en i grunden varmblodig unge så han är ju varm i vanliga fall också, men jag orkar inte trassla med muntermometer i armhålan på honom som ändå inte visar rätt. Så länge han inte är stekhet låter jag termometern ligga och går på känsla i stället.

Det som till synes stör honom mest just nu är hans mage och de makabra kadaverpruttar han kämpar ur sig. Han ligger och spänner sig bak i brygga, drar upp benen, vänder och vrider sig fram och tillbaka och bara gnäller och gråter. Han vill ha trösttutte typ konstant, och det är helst så han somnar också.
Jag önskar så att jag kunde trolla bort hans magont, men jag vet ju inte vad det kommer ifrån.
Igår åkte vi ju till akuten efter rådfrågning med sjukvårdsupplysningen(som sade åt oss att åka till Norrtälje sjkh efter frågan om vi skulle ta Norrtälje eller Astrid Lindgren. Väl där sade de att vi skulle åkt till Astrid Lindgren i stället. *suck*), och som ett brev på posten hade ungen piggat på sig och hade knappt någon feber när vi kom dit. Läkaren gjorde en genomgående undersökning och tog ett infektionstest. Provet visade inget och hela undersökningen visade på en frisk(bortsett från tidigare feber) kille.
Medan vi väntade på provsvaret passade Minigris på att bajsa, och OH MY LORD vilken stank. Ruttna ägg gånger hundra. Jag kan slå vad om att det stinker i det där undersökningsrummet fortfarande. Löst, slemmigt och extremt stinkande. Hans mage är verkligen inte okej just nu, och frågan är om det beror på något magvirus som förhoppningsvis försvinner med febern, eller om det är något annat som spökar. Han äter ju inget annat än bröstmjölk just nu så det kan inte bero på något vi stoppar i honom. Om han inte är allergisk mot Alvedonet eller något då.
Det ska vara om han reagerar på mågot Jag stoppar i mig, vad nu det skulle vara, för jag hinner knappt äta om dagarna.

Nä, jag hoppas verkligen att han bättrar på sig snart, för det är en pers att ha sjuk, gnällig bebis samtidigt som man har en understimulerad tvåochetthalvtåring. Den här veckan kommer bli intensiv.
Och jag vet fortfarande inte vad vi ska äta till middag.