collinus

Tidigt i morse drömde jag något(minns dock inte vad) som innehöll ett konstigt pipande ljud. Jag vaknar till, tittar på klockan och inser att pipet i drömmen måste ha varit sambons flyglarmsväckarklocka. Jag tittar bort mot den igendragna sovrumsdörren, ut genom glipan mot hallen, och väntar på att få se skenet från den lilla sänglampan i gästrummet anas ut i hallen när han tänder den(sambon sover ju som känt där när han måste kliva upp 04:15).
Menne... lampan tänds aldrig.
Kan jag ha gissat fel? Var det där pipet inte alls hans brandlarmsmistlur till väckarklocka?
Jag knäpper igång min mobiltelefon för att se vad klockan faktiskt är, och den visar 04:18. Hmm.

Ibland ställer han fram klockan en 5-10 minuter när han inte ska samåka, för då kan han "gena" över skogen och behöver inte åka hemifrån lika tidigt. Men nu visste jag ju att det var hans tur att köra samåkningen. Och både han och jag såg hur mycket det började snöa igår kväll, och då brukar han i stället kliva upp lite tidigare för att ha tidsmarginal för att sopa av eventuell snö på bilen/is på rutorna.
Nej, jag fick helt enkelt smyga ur sängen så försiktigt jag kunde för att inte väcka det natt-trassliga barnet, och smyga in och kolla läget.
Jodå, han hade stängt av larmet och råkat somna om. Tänk vilka superkrafter man besitter ibland ;)

När jag ändå var uppe passade jag på att kissa(för jag hade varit brutalt kissnödig sista 2 gångerna barnet väckt mig), och när jag gick tillbaka för att lägga mig, kände hur sugen jag var på ett stort glas O'boy. Men det var helt fel tidpunkt för något sådant just då, så jag bestämde att just ett glas O'boy skulle bli det första jag unnade mig när barnet vaknat för dagen.
Menne... när vi vaknat och klivit upp hade den där O'boyen heeelt försvunnit från mitt minne. Det kom jag på nu på eftermiddagen i stället.

Jag ställer mig i köket och ska just börja skopa ur O'boy-burken när tanken slår mig - varför inte lyxa till det med RIKTIG choklad? Riktig varm choklad på kakao, socker och grädde. Sådan som mamma gjorde när man var liten.
Sagt och gjort, jag plockar fram den stora ljusblå muggen som är så god att dricka just O'boy eller varma drycker ur, och blandar kakaon, sockret och grädden till den där släta, lena smeten precis som mamma alltid gjorde. Små nostalgiska barndomsminnen bubblar upp till ytan, och jag minns vad det var som gjorde att det var så speciellt med just den där chokladen när man var liten. För hade man tur fick man smaka lite på själva smeten innan mamma hällde på den varma mjölken och blandade. Och smeten var ju såååå god.

Jag kunde såklart inte motstå frestelsen att återuppleva de där minnena en smula, så jag smakar lite nu också.
Menne...



Hoppsan. Det blev visst ingen varm choklad alls...