... men framför allt i ryggen, för jag fick ju inte sova själv i sängen inatt.

Eftersom sambon börjar tidigt på jobbet den här helgen, så sover han i gästrummet(barnets blivande rum) för att inte barnet och jag ska behöva vakna av hans bombvarningslarm till väckarklocka(sambon är lite svårväckt, om man säger så). Så dessa nätter blir ensamma, men samtidigt lite lyxiga, då jag får en hel 160-säng för mig själv(bortsett från stunderna då barnet ammar. Och bortsett från hörnan som katten alltid kommer och lägger sig i). Men igår kväll var barnet lite extra krångligt att söva.

Han började knorra, vred sig som en vessla med klåda och försökte typ gå upp i brygga, gnällde lite mer, fortsatte vända, bända och vrida på sig och det hördes att det var regelrätt gråt på gång. Napp var uteslutet, ungen blev bara ännu mer förbannad om man fösökte ge honom den. Så han fick lyftas över till min säng och sövas med tutte i stället. Tutten e bra skit. Tycker barnet. Själv börjar jag tröttna lite på tuttens magiska kraft.

Och natten blev som föregående nätter varit sista tiden - barnet vaknar och vrider, vänder, bänder och gnäller en triljon gånger natten igenom. Typ. Nappen är det värsta som finns - bara tutte duger. Vilket resulterar i att jag ligger som ett arsel, får ont i ryggen och sover som en kratta. För fick barnet bestämma skulle han sova sig hela natten igenom med tutten kvar i munnen. Tack och lov går det att "smita" när han somnat. Dock sover han ju max 1 timme innan gnället, vändet och vridet sätter igång igen.
Undrar hur det ska bli efter helgen när även sambon ska få plats i sängen? Min rygg kommer dö.

Allt detta nattliga krångel beror väl förmodligen på att det är mycket som händer i barnets utveckling nu. Han har ju precis lärt sig att vända från rygg till mage. Och han växer så det knakar, det är näst intill att han hunnit hoppa över en klädstorlek nu.
Och den pågående förkylningen gör väl sitt den också. Det är ju inte så lätt att höja huvudänden åt barnet när han ligger i Min säng, så det har fått skippas. Det går ganska bra ändå, han andas ju åtminstone :-p
Och jag funderar på om det börjar bli dags att höja upp den nedsänkta långsidan på spjälsängen nu när han kan vända sig. Han kan inte vända sig över kanten, det är jag 100 på, men när han ligger hos mig i sängen så har jag märkt att han gärna vänder över och ligger på sidan och sover, och det kan han inte göra i sin spjälsäng då det ligger en ihoprullad filt längs långsidan just för att han inte SKA kunna rulla ur sin säng och ramla ner. Tar man bort den filten får han mer plats att vända sig på, och det kanske är just vad hans(och min) sömn behöver?

Nu sitter jag och funderar på om man törs hälsa på barnets morföräldrar eller om ungen är en smittorisk fortfarande. Han är nu inne på sin 5:e dag med småsnorig näsa och lite hosta ibland, och det verkar varken bli bättre eller sämre för tillfället. Men jag tror ändå inte han är någon större smittbärare längre. Fast vad f-n vet jag, skulle inte förvåna mig om både mamma och pappa skulle bli sängliggande efter att vi varit där, bara därför att liksom :-p

Och hade det inte varit söndag idag, samt mitt i vintern, så hade jag traskat förbi byns dagis bara för att se om barnet misstas för flicka igen, för idag har han rosa på sig! ;)