collinus

Livet i byhålan med barn och katter

Det är påsen man vill åt

Kategori: Allmänt

Vi är nyss hemkomna från besök hos mormor och morfar, Linus och jag. Vi har ätit mumsig påskmat, och lekt med roliga leksaker, och Linus har varit på strålande humör. Det har varit svårt att tänka sig att han var så sänkt och pipig igår. Han mår väl kanske inte heelt hundra än, det går ju liksom inte att fråga honom, men jag tror att besöket hos mormor och morfar gjorde gott då vi båda fick komma ur huset och se något annat än våra egna väggar.
När vi kom dit var dock inte mormor och morfar hemma, de var och hälsade på Min morfar, men var på väg hem. Så vi satt och tittade på akvariet en stund i stället, vilket barnet tycker är väldigt spännande. Och så satt vi på golvet och lekte med de roliga leksakerna som finns där.


Ursäkta kvalitén på bilderna, de är tagna med min gamla Samsung
Jet


Dockan på golvet är lite intressant, för barnet törs nämligen inte
ta upp den. Han petar på den lite snabbt, men vill Inte hålla i
den :-p


Den stora flakbilen var spännande


-Varför har vi ingen sådan här hemma, mamma?


Han ville ju inte ha någon gröt i morse, men när vi andra åt mat fick jag faktiskt i honom lite burkmat och fruktpuré. Och han drack äntligen vatten! Heureka! Nu blev mamman glad!

Och så fick vi påskpresenter. I familjen Collin kommer påskharen förutom godis, även med "tuppstrumpor", vilket jag tycker är lite kul, för jag vet ingen annan som får just Tuppstrumpor till påsk. Det är roligt med egna traditioner, och jag ska försöka se till att traditionen med tuppstrumporna lever vidare även efter vår tid.
Barnet fick såklart också tuppstrumpor, samt några burkar med fruktpuré i stället för godis.
Den allra roligaste presenten var dock godispåsen till de vuxna. och då är det inte själva godiset jag talar om, utan påsen. Det kommer en bild på den här under, och jag vill uppmärksamma er speciellt på telefonnumret som står på påsen...


Gustaf Eriksson var min mormors far, och drev lanthandel i Sättraby.
Den lanthandeln drev sedan min mormor vidare efter honom, och
jag har spenderat mycket tid i den affären som liten. Har massa
härliga barndomasminnen därifrån. Men seriöst, kolla in telefon-
numret! :-D


Strumpor till pappa, mamma och barnet.


Och så barnets "påskgodis"

Tack snälla mamma/mormor och pappa/morfar! Eller ska jag kanske säga tack påskharen ;)

Och jag har ju glömt lägga upp bilden på barnets påskpresent från farmor och farfars påskhare, så den kommer här:


Taket går att ta av så den kan agera burk, och i den fanns en
slant till Linus spargris, samt en figur från Barbapappa. Den gula
av dem, men jag är kass på vad de olika medlemmarna i den
där familjen heter, men någon av er andra kanske vet vad den
gula heter? Blev ingen bild på den då den ligger i bilen.



Fan. Blev en liten paus mitt i bloggandet för att barnet blev hungrigt, så jag stoppade i honom lite middag precis. Efter sista skeden fruktpuré kom både lunch och middag upp igen... jag hoppas innerligt att det beror på att magen bara inte var riktigt redo för riktig mat efter en dags fasta. Tanken slog mig när vi satt och åt, men man är ju så insnöad på att barnet måste äta mat, så man tänker ju aldrig till ordentligt. Dumma mamma.
Nåja, gjort är gjort. Jag ska prova ge honom liite gröt senare ikväll så får vi se hur det går.

Menne... glad påsk på er, och allt sådant.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: