collinus

Livet i byhålan med barn och katter

Extremt skum känsla

Kategori: Allmänt

Jag sitter i soffan. Ensam.
Barnet har sovit sedan 19:50. Sambon är hos en kompis och dricker öl.
Jag har fått titta på Melodifestivalen från BÖRJAN. Fatta, jag hann slå om till Kanal 1 redan innan mellon började. Jag kommer kunna se hela mellon om jag vill(med ngt eventuellt gnäll och nappistoppning ngn gång under mellons gång). Jag kommer kunna byta kanal om jag vill. Till precis vilken kanal jag vill.
Jag kan bre ut mig i precis vilken del av soffan jag vill. Jag har ensamrätt till mobilladdarsladden vid soffan.
Jag kan sitta och trycka i mig vilken skit som helst utan att oroa mig för att fresta en sambo som deffar(varför köpte jag inte ostbågar??).
 
Jag tror inte att ni förstår, det här är värsta grejen. Övriga lördagar har det tagit 100 år att lägga barnet. Eftersom han varit hemma från dagis har det varit lite si och så med läggningstiderna. Vi har haft sovmorgon till 8:30 - 9:00 om morgnarna, vilket resulterat i att ungen vissa kvällar inte somnat förrän närmare 22:00 trots försök med avkortade middagsvilor. Framför allt lördagskvällarna har varit katastrof, och ungen har inte sovit förrän mellon varit i princip slut, så jag har bara sett korta fragment av ett par program. Förra lördagen såg jag inte alls, men då var det för att vi glömde bort :-p
 
Sedan sambon bytte från skiftjobb på Arlanda till 7 - 16-jobb på gummiverkstaden har jag varit bortskämd med att ha honom hemma precis varje kväll. Jag har varit borta med jobbet någon kväll så att sambon har fått ta barnets läggning, men i övrigt har vi varit hemma alla 3. Och det har varit så skönt.
När sambon jobbade på Arlanda jobbade han till midnatt vissa kvällar, så då var jag själv om läggningarna. Det gick ju såklart bra det också, men det underlättar verkligen att ha en till hemma, framför allt de kvällar barnet krånglar vid läggning och jag själv är trött och halvt tappar tålamodet med ungen. Då kan jag lämna över läggningen till sambon en stund, gå iväg och andas, samla kraft och lugna ner mig, och sedan ta över igen(om inte sambon lyckats natta barnet på egen hand, vilket tyvärr inte hänt så många ggr då barnet är extremt mammig).
 
Nu har äntligen sambon kommit iväg på lite roligheter, och det förtjänar han sååå sabla mycket. Han har inte gjort något kul på bortaplan utan mig och barnet sedan ungen föddes. Vi har haft kompisar här hemma med lite möjligheter till alkoholförtäring några gånger när Linus var mindre, men i övrigt har sambon bara varit hemma och umgåtts med oss hela tiden.
Även om han säger att han hellre är hemma med oss, så behöver han det här. Alla behöver komma iväg från familjelivet någon gång ibland och få andas lite "fri" luft, även om det så bara innebär ett par öl på krogen eller en spa-dag på hotell eller fotbollsmatch i stan eller vad f-n som helst.
Men jag tänker inte sticka under stol med att jag är lite orolig också. Eller orolig är väl att ta i. "Hönsmammig" snarare. Karln har ju trots allt inte blivit full på eeeeevigheter. Sist var väl på hans 30-årsdag, och det var 2011... så ni förstår ju hur det kan sluta ikväll :-p
Men han är fullt medveten om det själv, så jag tror att han kommer i alla fall försöka ta det lite försiktigt med biran. Han ska ju trots allt försöka lyckas ta sig hem på något sätt också. Om han inte sover kvar hos sin polare förstås. Huvudsaken är i alla fall att han har kul och uppskattar egentiden :)
 
Nu ska jag slå på stort och blanda mig ett glas O'boy :-p
Ha en trevlig kväll ni andra!
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: