... mer än en vecka sedan sist han fick ett nattskräcks"anfall". Nu låter det som om det var dags igen.
Ligger inne hos storebror som precis somnat, och hör det första skriket och pappans fotsteg som joggar fram genom hallen i rask takt. Jätteledsen bebis. Jag törs dock inte öppna storebrors dörr mitt i skriken ifall han vaknar av dem.
Lilla lilla Minigris, är det inte gaser så är det feber, och är det inte feber så är det reflux och är det inte reflux så är det nattskräck. Undrar vad mer för åkommor han kommer åka på genom livet? Hu så hemskt att vara så liten och hjälplös och inte kunna kommunicera fram exakt vad som tynger honom. Mitt lilla hjärta.