Nej, han har inte börjat flyga eller gå genom bergsväggar eller något sådant, han har "bara" varit på ett superbt humör och skött sig som ett ljus under dagens besök hos barnets morfar.
Jo, det blev en tur till morfar trots allt. Och nog f-n sov ungen längre än 30 minuter innan vi gav oss iväg också, precis som förutspått. Han sov 2h och 15min. Men då klockan inte var mer än 14 när han vaknade så slängde jag iväg ett sms till morfar för att se om han var tillgänglig för besök, och det var han.
Så jag packade ner matburkar, haklapp, pipmugg och sked i skötväskan, och stoppade in den + gåstol + unge i bilen och drog iväg.

Väl framme hos morfar stoppade jag i barnet lite mat, sedan röjde jag golvet fritt från mattor och placerade barnet i sin gåstol så han kunde rulla fram och tillbaka i vardagsrummet(mormor och morfars hus är gammalt och har gamla hederliga trösklar mellan alla rum som gåstolen inte kommer över). Barnet hängde dock mest framför TV:n. Som vanligt.
Han var som sagt på strålande humör genom i stort sett hela besöket. Morfar var imponerad. 
Vi stannade till och med så länge att jag blev bjuden på middag, och just som jag ätit färdigt kom det första trötthetsgnället från barnet. Med all rätt, för då hade han(bortsett från 15min i bilen på väg till morfar) inte sovit på 4 timmar, så det var duktigt av honom att hålla ut så länge.
Efter att ha fått en napp i munnen och lagts bredvid mig i morfars soffa, så somnade han efter en stund medan morfar och jag satt och pratade. Dock bara i en halvtimme, men ändå. Och efter lite snuttande packade vi ihop oss och åkte hemåt på kolmörka vägar.

Nu är vi åter i hemmets trygga vrå, hos överlyckliga katter. Barnet står framför sin älskade TV och tittar på det bästa som finns - reklam. Själv sitter jag här och kollar upp mina favoritbloggar och kollar vad som hänt och inte hänt på Facebook. Strax ska det försöka stoppas gröt i barnet, för att sedan stoppa honom i säng. Det har varit en lång dag. En förbannat Bra lång dag.


I morfars soffa